Chans eller styrning

Det finns emellertid en del saker som vi helt enkelt inte kan kontrollera. Ett exempel på detta är hur generna från föräldrarna blandar sig med varandra. Vi kan vara noggranna när vi väljer avelsdjuren. Vi använder oss exempelvis av utställningar för att utvärdera katter och jämföra dem med etablerade avelsnormer. Men det faktiska utfallet blir alltid en blandning av genetik, chans och tur.

En omsorgsfullt planerad kost är emellertid värdefull vad gäller att sörja för att de ofödda kattungarna får den näring de behöver, och för att säkerställa att honkatten får alla möjligheter att producera tillräckligt med mjölk till dem. Det finns några regler att följa, som normalt bidrar till ett lyckat resultat.

 Före parning

Honkattens vikt ska vara optimal och hon ska vara i god kondition. Det är också viktigt att hon är fysiskt mogen. Om katten är underviktig äter hon kanske inte mycket under dräktighetstiden, för att kunna tillfredsställa såväl sina egna näringsmässiga behov som de växande fostrens behov. Brist på vissa näringsämnen hos honkatten kan resultera i lägre födelsevikt och en ökad neonatal dödlighet. Om hon i stället är överviktig så kan detta medföra att mycket stora foster utvecklas, vilket leder till en svår och smärtsam födelseprocess. Honkatten bör därför få en underhållskost av hög klass. För en vuxen katt på 3-5 kg rekommenderar vi 35-55 gram per dag.

Om du vet hur mycket din honkatt normalt äter hjälper det dig att övervaka och anpassa hennes födointag noga allt eftersom hennes behov förändras.

 Utfodring under dräktigheten

Honkatten är normalt dräktig mellan 57 och 67 dagar - genomsnittsperioden är 63 dagar. Vissa raser, exempelvis siameser, har ibland en längre dräktighetstid. Dräktiga katter uppvisar en linjär viktökning från omkring den andra dräktighetsveckan. När hon har fött sina ungar så förlorar hon omedelbart 40% av vikten hon ökade under dräktighetsperioden. De återstående 60% av honkattens viktökning utgörs av kroppsfett, som gradvis försvinner under digivningen. Det förefaller som om katten förbereder sig för de höga kraven som ställs på henne under digivningsperioden genom att samla på sig extra energidepåer i kroppen under dräktigheten.

Katten håller sin optimala vikt genom att äta normalstora eller något större portioner under de sex första dräktighetsveckorna. Ge henne en energirik kost. Under de sista tre dräktighetsveckorna ökar energibehovet och hon ska därför äta ungefär 25-50% mer än normalt per dag. Under dräktighetens senare skede minskar utrymmet i bukhålan normalt i hög grad, varför det är svårt för många katter att äta mycket mat åt gången. Dela upp den dagliga mängden på flera måltider, eller gå över till en kost med högre kalorihalt såsom Iams eller Eukanuba Kitten, så behövs mindre volym för samma mängd näring. Det finns också flera veterinärprodukter med hög kalorihalt som endast finns tillgängliga hos veterinären. Du och din veterinär avgör tillsammans vilken av dessa produkter som är bäst för din honkatt.

 Tillskott

Kosttillskott med kalk och andra mineraler är inte nödvändiga för en normal fosterutveckling under dräktigheten, förutsatt att katten får en välbalanserad kost av hög kvalitet. En del forskare hävdar i själva verket att för stora tillskott av kalk eller D-vitamin under dräktigheten kan leda till förkalkning av mjuk vävnad och fysiska deformiteter hos de växande fostren. Kalkbehovet är högt under såväl dräktigheten som digivningen, men katten tillfredsställer normalt de extra kraven på näring genom att äta mer av den vanliga maten.

 Utfodringskontroll under digivningen

Digivningen är en av de allra största näringsmässiga utmaningarna för din honkatt. Från det att kattungarna föds och fram till avvänjningen är de helt och hållet beroende av henne för sin näring. Alla digivande katter ska därför äta en ytterst lättsmält och energirik mat. Ett tillräckligt energiintag främjar en tillräcklig mjölkproduktion och förhindrar en drastisk viktförlust. Energieffektiviteten under digivningen kan påverka kvaliteten på den mjölk som produceras. Om mjölkkvantiteten påverkas så kan det leda till försämrad tillväxt för kattungarna och ökar risken för neonatal sjuklighet. Det är också viktigt att katten dricker mycket vatten - för att kunna producera tillräckligt med mjölk.

 Praktiska utfodringstips: dräktighet

• Ge katten en kost som är mycket lättsmält och energi- och näringsrik.
• Öka inte mängden förrän den femte eller sjätte dräktighetsveckan.
• Ge katten flera små portioner under dagen under de sena dräktighetsskedena.
• Öka matmängden med omkring 25-50% mot slutet av dräktigheten.
• Katten ska inte ha ökat i vikt med mer än 15-25% av sin vanliga kroppsvikt i slutet av perioden.
• Katten ska väga 5-10% mer än normalt efter födelsen.

Vilken stress digivningen innebär för katten beror på hennes näringsmässiga status och vikt vid födelsetidpunkten, hur stor kullen är samt i vilket skede av digivningen hon befinner sig. Katter med stora kullar, och katter som har en mycket liten energireserv i kroppen vid fördelsetidpunkten, löper de största riskerna för alltför snabb viktförlust och för undernäring under digivningen.

Beroende på kullens storlek så kommer honkatten att konsumera mellan två och tre gånger den vanliga mängden mat när digivningen är som mest krävande. Också om hon får mat av allra högsta kvalitet så kan den mängd mat hon behöver under den mest intensiva perioden komma att överstiga gastrointestinalsystemets kapacitet. Den dagliga mängden ska därför delas upp på flera måltider, eller också får katten äta när hon själv vill.

Vatten är väldigt viktigt under digivningsperioden. För lite vätska leder till betydande minskning av den mängd mjölk som katten kan producera. Den digivande katten ska därför alltid ha tillgång till färskt, svalt vatten.

 Utfodring av katten under avvänjningsperioden

Vid tre till fyra veckors ålder börjar kattungarna bli intresserade av fast föda (se sidan 6: "Introduktion av fast föda"). Den mängd mjölk kattungarna konsumerar minskar i takt med att deras intag av fast föda ökar. Samtidigt börjar honkattens intresse av digivningen minska. När det inträffar ska kattens dagliga matranson reduceras i mycket långsam takt. När kattungarna kommit upp i avvänjningsåldern (sju till åtta veckor) så ska kattens födointag vara mindre än 50% över hennes normala underhållsbehov. Det bästa är att utfodra honkatten åtskilt från kullen, så att kattungarna inte kan äta hennes mat.

 Praktiska utfodringstips: digivning

• Ge katten ytterst lättsmält och mycket energirik mat.
• Maten ska innehålla tillräckligt med kalorier för att förhindra för snabb viktförlust.
• Ge katten dubbel eller tredubbel mängd underhållskost när digivningen är som mest krävande.
• Låt katten äta när den själv vill, eller ge den flera portioner om dagen när digivningen är som intensivast.
• Minska gradvis mängden mat efter den fjärde digivnings- veckan.
• Se till att det alltid finns rent och färskt vatten.

 Ett klokt val: Eukanuba Kitten

Att ge honkatten tillräckligt att äta kräver viss eftertanke och ansträngning, men den tid du ägnar åt det är väl värt besväret. Faktum är att den vanligaste anledningen till otillräcklig digivning är felaktig kost. Utöver till-räcklig energi genom maten så är också tillräckligt mycket vatten av avgörande betydelse för en bra mjölkproduktion. Att förse sina kattungar med mat är en jättelik uppgift för din honkatt!

The Iams Company har gjort stora investeringar i näringsmässig forskning. För neonatal utfodring rekommenderar vi Eukanuba Kitten. Det är en mycket närings- och energirik produkt, som också förser dräktiga och digivande honkatter med all den extra energi och alla de vitaminer och mineraler de behöver under den här krävande tiden.

Ur: Canine and Feline Nutrition, A Resource for Companion Animal Professionals, Linda P.Case, M.S., Daniel P. Carey, D.V.M., Dianed A. Hirakawa, Ph.D., Mosby-Year Book, Inc. 1995.